Gatorna böljade den natten,
färgerna följde musiken
och det andra
bara spelade med
för att jag ville det,
bara för att endast jag är
just nu,
liksom det andra,
i en slags mötesrymd,
i ett slags farttillåtande,
i ett slags allhus, ett alltorg,
ett utrymme bara jag
kan dominera och tillåta
allt det som tillhör
och det som ligger bakom,
tilliten och skönheten och det andra
och det som
egentligen är obegripligt.