Tävling

På kyrkomuren vid Masthuggets topp,
sitter jag på avskedsdagen på första parkett.

I den gråa horisonten ser jag mitt liv passera i revy, och börja om på nytt igen.

På den vackraste bron av dem alla färdas jag tillbaka till mitt rosa 80- tal, i en del av världen som helt saknar fysisk sammanhang.

Mellan två gigantiska gråa huskroppar och en grusplan, lärde jag mig läsa och skriva på utrikiska.

Att inte skämmas för vår rostiga Saab 99,
och att vi alla föds med olika förutsättningar,
att lyckas.

Jag levde lyckliga dagar mellan höghusen på en satellit, tills jag en på en ovanlig söndag, blev varse om ett mord.

Ett omskakande mord på en mycket fin och erkänd man, på Gomorron Sverige.

Långt mycket senare i livet, inser jag att det är ett dubbelmord som tvingat mig upp på Masthuggets topp.

På min sorgligaste dag ever.

För att göra upp med mitt förflutna.

För att aldrig glömma bort var jag kände mig som allra mest hemma, och för att hedra alla mina lika.

Jag hade två som ville mig väl, men det är ytterst få som vet vem jag egentligen är.

På avskedsdagen, blir jag så äntligen lugn.

När jag förstår, att 60-talets byggnadselement för alltid kommer att finnas, i mitt dna.

I den gråa horisonten, ser jag mitt liv passera i revy och börjar om på nytt igen.

Farväl mina drömmars stad.