Tävling

Version:1.0 StartHTML:0000000168 EndHTML:0000005504 StartFragment:0000000435 EndFragment:0000005487

Badkruka

Vi hade gått ner till badviken Men kände oss tvungna att fortsätta för nere vid stranden låg en ilandfluten säl uppsvullen. Krabborna kröp på kroppen, försökte få ett skrovmål från mjukdelarna. Vi gick vidare ut på klipporna jag uppsökte min favoritplats. En klipphylla där jag kunde sitta med fötterna i vattnet, ryggen vilade mot den varma klippväggen. Blundade visste att du brett ut handduken tagit av dig naken i dag. Baddräkten låg och väntade, man hörde plasket när du dök ned i vattnet.

Tror jag slumrade, något kändes fel allt var kyligare än nyss doften från havet var annorlunda inte mättad med förmultnande tång som irriterande näsborrarna.

Jag satt på en klipphylla, men det var en sandstrand nedanför, där min vän tumlade skrattande i sin gamla trasiga baddräkt. Plaskade upp vatten mot mig och skrek badkruka kom ner det är många plus i vattnet. Som vanligt kröp jag ner på sandremsan intill vattnet, höll i badbyxorna som var för små och med gammal resår.

Ha ha skrattade hon, är du är rädd att tappa byxorna i vattnet. Det finns inga krabbor här som kan bita dig i pillesnoppen. Eller är du bara killeblyg.

Jag andades ut och såg mot vågorna och i vattnet där långt ute tyckte jag se något som liknade min käresta, tumlande runt och simma ikapp med något som måste vara en säl. Luften doftade åter multnande tång. Då jag skulle resa mig upp såg jag att handduken och baddräkten var försvunna.

Gick då tankfull upp till den lilla stugan jag hyrde på campingen. Varför kom de två så starkt till mig i dag, min första och min sista vän. Kanske inte den bästa plats jag valde för att koppla av, denna var så fylld med minnen att jag förflyttades i tid och rum.

Stuggrannen vinkade glatt, jag svarade med ett handlyft. Då ropade han, är govädret slut nu när du lämnat stranden. Pekade mot havet där molnen börjat hopa sig.

© Bosse 16 juni 2018.