Hon satt vid baren i en rökig lokal.
Rökte extra långa cigaretter, och beställde
in glas av husets röda.

Jag tyckte känns igen hennes välformade ben,
som den korta kjolen blottade.
Kanske hade dom dansat en sorgsen
dans, i staden jag inte minns namnet på.

För mycket röd läppstift berättade,
ett förflutet jag kunde relatera till.
Varken hon eller jag var kärleksbarn,
med en plats i världen,
vi kunde förlita oss på.

Jag kunde höra hennes hjärtas slag,
spela på gatan för småmynt.
Mitt slagna hjärta stannade upp,
och lyssnade till hennes klagande,
sorgsna blues.

Jag drack upp min öl och betalade notan.
Tyckte känna hennes blick tråna,
efter mig,
när jag ensam begav mig ut genom dörren.

Kanske skulle vi ses en dag i staden jag inte minns namnet på.