det var längesedan
tänker jag och lutar mig tillbaka mot baren
över ölglas och shots ser jag hur du utstuderat går genom lokalen
söker genom folkmängden efter ett värdigt pris

jag blundar och hoppas att jag inte syns
men redan innan jag öppnat ögonen känner jag dig
från andra sidan står du med stora tefatsögon som speglar förvåning

ett ljudlöst 'hej' lämnar dina läppar och jag nickar
'vad gör du här?' formar du med huvudet på sned
jag rycker på axlarna och höjer ölen till en skål
dricker ur flaskan och reser mig för att gå

benen är ostadiga men det har inget med öl att göra
fjärilen i maggropen har letat sig ner till mina knän
mina kinder blossar av förlägenhet och panik
helt plötsligt finns här inte tillräckligt med luft
jag måste ut

hela vägen fram till frihet känner jag din blick
den bränner hål på min hud
natten är mörk men himlen är klar och jag lutar mig mot tegelväggen
höstnätter är underbara när livet blir bitterljuvt

jag vet inte hur länge jag står med stängda ögon och lutar mig mot väggen
men plötsligt känner jag en arm om min handled och din doft genomsyrar mitt tillstånd

du säger ingenting, men jag vet att du ber mig följa med
jag försöker haspla ur mig alla förolämpningar jag samlat på mig alla dessa månaderna, men inte ett ljud lämnar mina läppar

en tår rinner nerför min kind och du kysser bort den och viskar förlåt i mitt öra
jag skälver
din varma andedräkt i mitt öra gör mig svag
och nu finns inget motstånd kvar

jag är förlorad igen