Ibland har jag funnit det knappt fattbart vilken tur jag haft här i livet även om det livet stundom haft en del övrigt att önska, att jag är just den jag är. Att vara jag dag efter dag i detta livet är en sådan underbar upplevelse att hade jag bara inte haft så svårt att ens föreställa mig ens en minut att avstå från att vara den som är jag hade jag förstås med den allra största glädje kunnat tänka mig att dela med mig den upplevelsen just genom att någon annan kunde få som genom ett trollslag få byta roll med mig i en timme, en dag, en vecka eller kanske till och med en månad. Men den egentliga förutsättningen för att jag skulle kunna tänka mig att bryta upp från min egen tillvaro och byta liv med någon för en tid ja det skulle i så fall vara behäftat med ett orubbligt nät av villkor. De villkor jag skulle kunna tänka mig är då följande.
*Tidrymden under det att jag och exempelvis du bytte liv med varandra i låt oss säga en vecka, till att börja med, skulle just när vi upplever varandras liv vara just den upplevda tidrymden, uppgående till en vecka. Men så snart vi bytte tillbaka igen till våra egna liv och egna jag så skulle det för resten av mänskligheten blott ha gått fem minuter. Det är nämligen så lång tid som vanligt folk kan tänka sig att vara utan mig i sina liv utan att genast börja sakna mig och då göra i stort sett allt för att lyckas lokalisera mig så att de genast kan börja koppla sina liv till mig igen.
*Du i mitt jag skulle inte få påverka verkligheten för dem som skulle ha saknat mig redan efter fem minuter. Du skulle endast få tillbringa tiden med att umgås i sådana kretsar där ingen som känner mig någonsin skulle komma på tanken att visa sig.
*Eftersom det är på det viset att människor som umgås med mig i mer än fem minuter blir så fästa vid mig och min underbara personlighet och väl närmast magnetiska charm, så vill jag inte att du drar alltför mycket fördel av detta. Jag vill att du lovar att aldrig umgås med en och samma människa i mer än max tre minuter i taget. Du kan skylla på vad som helst och vara borta någon stund för att sedan återvända till den personen igen för att ta upp den tappade tråden igen. Men kom ihåg att även denna nya stund måste begränsas till maximalt tre minuter.
*När vi gott och väl efter den där första prövotiden på en vecka umgåtts i varandras jag så måste du lova att om du stöter på de där människorna igen i ditt eget jag, inte börjar anspela på att du umgåtts med dem förut, bara att du då gjorde detta i egenskapen av att vara jag. För även om de inte precis skulle kunna sätta någon riktig tro till detta så vill jag ändå inte att någon annan än vi två skall känna till att denna process är möjlig.
*Vidare får du, vid slutet av veckan då vi byter tillbaka våra personligheter med varandra, inte krångla med att detta byte skall ske. För om du försöker dig på att försöka stanna i min personlighet för att du märkt hur underbart och tillika fantastiskt det är att vara just jag så finns det risk för att våra jag på molekylnivå raderar ut varandra och då skulle ju mänskligheten förlora oss från sin tillvaro, sin verklighet. Åtminstone skulle jag bli väldigt saknad och ett ofattbart stort hål i deras personligheter skulle då uppstå på grund av denna saknad och man kan inte säkert veta hur det skulle gå för världen då. Kanske skulle hela universums balans komma i olag och allt som vi känner till om universum skulle krackelera och explodera i en enda stor implosion. Och att det skulle kunna hända vill vi ju inte.