Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

SAMPLE.

1.

Du är så ensam i ditt flämtande rum. Det andas honom. Aldrig trodde du att det skulle kunna vara så plågsamt. Någonting. Aldrig någonsin. Hjärtat hackar sig fram, stapplar och faller.

Aldrig trodde du att det skulle vara så svårt att somna ensam igen.


2.

Jag väntar längre än nödvändigt. Drar ut på det. Väntar otåligt medan vi nöter ihjäl varandra.
Och.
Du ligger ur mig.

3.

Hade nog aldrig glömt hur det var. Sjudagarsskäggstubb och te, uppkrupna i varandra. Skrev dikter om kärlek, som om jag visste vad det var. När vet man någonting om kärlek?

4.

Någons mun i någon tavla. Ihjälmålat och relativt överanalyserat. Terapiarbeten som ligger på hög. Kalendern är fylld med planer om att ta sig någonstans.
Någon har åkt. Läppavtrycken på glaset. En kvarglömd scarf.
Visserligen, det finns ingenting som aldrig glöms.

5.

Krampaktigt har dom hållit varandra.
Tätt intill tregångershjärtslagen.
Pannben tryckta mot varandra.
Som i ett alldagligt samspel.

6.

Vet inte riktigt varför, men minns precis vem. Jag vet precis hur det känns att landa. Elden ska rullas ur. Jag ska botas och jag ska formas igen. Käkar pressas samman. Det är inte enkelt att skapa sig själv. Det har aldrig varit lätt att byta sin kostym.
Och apropå kläder,
aldrig har någon varit så långt innanför dom som den,
vet inte riktigt varför,

men jag minns precis vem.




Fri vers av gehe
Läst 257 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2009-11-25 10:17



Bookmark and Share


  AnnaMariaS
Intressant med perspktivskiftet i dikten. Skapar en slags spännning. Tonen är återhållen förtvivlan och skapar ngt flackande och uppbrutet. "Hjärtat hackar sig fram"- snyggt. /Maria
2009-11-25
  > Nästa text
< Föregående

gehe
gehe