och jag kan försöka berätta
om innerligheten hos dig
i varje möte
i varje kärleksfullt ögonblick bevarat
till minne

dina ögon och dina ord
välvilja och själslugn
nyfikenhet och lust att dela
samvaron tillsammans

upptäcka och ge - vidare

livet självt - en möjlighet

för människor - att mötas


ett bord
jag var fattig hungrande
du bjöd på lunch
lika självklart - varje gång

våra samtal om livet
om kärleken
sånt som gör ont
och allt som är gott

dem gånger det bara blev du och jag
när du var där och ingen annan
som livet är

en kväll när jag väntar tåget hem
på en bänk i Södra station
spelar munspel av hjärtats lust & nöd
länge
och tågen går mullrande förbi... förbi

och när jag hämtar andan
en röst från andra perrongen
din röst Lasse
"Vad fint du spelar."
och vi skrattar
vi känner ju varandra
du har följt tonerna
stått och lyssnat länge

och jag - jag har inte hört dig
först nu


och redan för länge sen

"Du är en fin vän, du betyder mycket för mig."

du sa det till mig och jag sa det till dig

och jag har tänkt
vi är lika på många, bra sätt
en genuin omtanke, längtan
ärligheten och glädjen
att inspirera
och att vi fann varandra där

enkelheten Lasse
ur det djupaste självklara
en av dina storheter

en vanlig man med vanliga tankar

alla samtal
vid ett bord på ett café - livet
Ekotemplet - den där första gången
Fjäderholmarna - som en saga
Hemma - fira det nya året

Bröllop med picknick

hur vi står bredvid varandra
lite avsides och ser alla som är där
i sommargräset
hur du är strålande glad

"Tänk att så många kom. Att vi är här."

och vi står tysta en stund




*

vårt sista möte

vi dricker te i köket
jag "leverpastej eller prickig korv?"
du "korv"
du har svårt att svälja
kommer opereras i övermorgon

Jag å Maria hälsar på lämnar PA
vi fikar och pratar om minnen
skrattar tillsammans

du berättar om en ny leksak
visar talmaskinen
en av dina inspelade dikter

Mariana kommer hem
och att se er tillsammans
går inte att beskriva

kärleken

jag är bara så glad att ni funnit varandra
och att jag fått lära känna er


senare
när vi skall gå
vid ytterdörren
är du så där uppspelt
och självklar igen


och säger som du alltid sagt


"Vi gör något!"











och jag skriver ett brev
som så många gånger förr
när vi börjar spåna idéer
tillsammans
som du läser dagen efter
men inte hinner svara på

och jag gråter tills huvudet sprängs
och mitt hjärta är fullt av kärlek till dig
och det är så tomt just där
där du alltid var
min vän