i nattens hetta

när jag längtar efter dig

kan inget mätta

eller tillfredsställa mig

jag har en

febertermometer inom mig

kvicksilvret rör sig

när jag trängtar efter dig

i nattens hetta

hör jag bilar, steg och skratt

du är nog med där ute

någonstans i natt

härinne brinner febern

het som öknens sand

en brännhet kropp som

vill bli svalkad av din hand

ett liv i läder

klubbland kallar dig igen

min kamp mot febern

är en kamp för helgelsen

när jag förlorar

känns mitt nederlag så svårt

vi som är "stora"

faller alltid extra hårt

LARZ GUSTAFSSON 26/11 2009