Det står en korg

med uppdämd sorg

på okänd plats i Göteborg

och de som korgen lyfta

kan höra någon snyfta.

Du undrar vad

sker i din stad

för vem kan fortsatt vara glad

och sluta då sitt öga?

Att blunda båtar föga

när stillsam gråt

gör marken våt.

Och viskar du ett tyst förlåt

utan att känna skälen

får du ett ärr i själen.

I nattvinds sus

du når ditt hus

och tänder tyst ett ensamt ljus

för alla de som gråter

i hopp att de förlåter.

Kanhända vi förstår

dem bättre nästa år?