Du har vart ihophängd underligt länge nu
Klädhängssträckt i åratal
vinden drarådrar men du styvnar envist kvar

när blommningstiderna passeras
överblickar du stängelsvidder irrande
fröblomningspustar stirrande

troget stängselgidder fröjdar dina blåskinder
du spottar allt och kvider när lusten svider
innanför ditt streckade flinglin

förmultnande väggar raseras