"dags att sova. dags att lägga den gamla hjärnan på sin kudde för natten", muttrar han.
"den vill vila i rosenkindade drömmar bak sitt läderskal. skalet, en persikohud ömsad till skrynkligt skinn".

the old man and the sea går till slutna rum, där han önskar vara ensam.
ändå gastas det på votering, hör han.

"om framtiden skall vi rösta"
"med NEJ bifaller kammaren utskottets förslag"

"låt mig vara. låt min hjärna få ligga där ostörd på sin kudde. det är många tankar den inte vill ha. och om framtiden vill den blott litet veta", mumlar han.