atombomber?
dynamit?
nej,
slå mig blå med nostalgi
och jag blir trasig som bara jag kan bli

ett endaste snedsteg
och hela jag går i kras
någon hostar för högt
och det blir ett djävla ras

jag doppar tån i ån
men faller plums i en sjö
jag kan inte andas
jag vill bara lägga mig ner och dö

du sa att du saknar mig
jag tänkte, Visst, okej,
Förlåt - men jag saknar inte dig.

men när man färdas som ljuset
bakåt i tiden
så förlorar man kriget
så förlorar man striden

vad murar jag än slagit upp
slogs nu ner
av en välkänd trupp

Hej, gamle vän
är du här nu igen?

Jaha, okej,
jag saknar visst dig.

Men det är inte mitt fel.