En polare och
jag fick ett
ryck en gång

när vi ännu
inte var tjugo
fyllda. Vi lånade

utrustning för att
putsa fönster och
gick längs en

affärsgata i stan
medan vi började
och även fortsatte

med att tvätta
butikernas fönster. Vi
hade overaller o

mössor på oss
och såg kanske
litet småproffsiga ut

sådär. Ur en
del butiker kom
det folk som

frågade oss vad
vi trodde att
vi höll på

med och om
vi trodde att
vi skulle få

betalt. Vi fejade
på och struntade
i att svara.

När vi var
klara med kvarteret
och det kom

ett rödljus så
gick vi bara
vidare när det

blev grönt. Men
innan vi hann
gå över blev

vi upphunna av
någon som vi
tyckte verkade upprörd

och vi trampade
nervöst i väntan
på att kunna

gå över. Personen
som kommit fram
trodde att vi

inte kunde svenska
och tryckte därför
bara ett kuvert

i handen på
min vän och
så fick vi

vara ifred sedan.
Nu tyckte vi
att det fick

räcka och gick
till korvkiosken för
en hamburgare. När

vi satt där
och käkade öppnade
vi kuvertet och

däri låg det
ett par hundralappar
samt ett tryck

med reklam för
ett kombinerat skrädderi
och en kemtvättservice.

Veckan därpå gick
vi till ett
annat kvarter och

'tjuvtvättade' fönster där
också. Men några
pengar fick vi

inte och det
var ju ändå
bara en kul

grej som vi
sysslade med för
att ha roligt.