Jag plockar ner kläderna från klädstrecket.
Det doftar sol, vind och sommar blandat
med tvättmedel.
I mina öron klingar min röst.
Skarp, hård och elak.
Hur jag öst ur mig, som en metallisk girlang.
Ser framför mig hur du bara stod där och tog emot.

Strykjärnet pyser ur ånga, slätar ut veck och skrynklor.
Jag för tyget mot mitt ansikte och känner din doft,
den tränger igenom det nytvättade.
Trär upp skjortan på galgen.
Hänger in den i din garderob, stryker med
handen över tyget, det är mjukt
och kärvt på samma gång.

Då kommer känslan.
Av lycka att få stryka din skjorta!