Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Från ett café någonstans

Rutiga golv
En takfläkt som surrar ovanför.
Skor som en gång varit vita

Bloda, lockiga pojkar
med choklad runt munnen
och nya leksaker.

Två tonårsflickors skratt
och skitsnack, om den tredje
som inte är med.

Han med finnar, i kassan.
Stirrar tomt ut i luften,
han vill inte jobba idag.

Den blöta gatan utanför
som minns alla människor
och som hittar nya.

Doften av nymalet kaffe.
Mannen som just kom in
har nog beställt en espresso

Emoflickor mittemot
som talar om att ingen förstår
Men de gör ju?

Jag iaktar försiktigt
från mitt trygga hörn
med hörlurar på, men ingen musik

Lustigt vad människor säger
när de tror att ingen hör
men jag gör.

Hon, den klassiska tjejen.
Stilren i svarta byxor och skinnjacka
Vacker brunett.

Jag skriver enbart
det jag ser
som fångar min blick.

Och jag undrar.
Ser dem mig?
Och hur?

"Den skumma, snaggade bruden
Hon i hörnet, som tittar på allt.
Som låtit sitt kaffe svalna."

För det har jag.




Fri vers av NewBackwards
Läst 268 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2010-07-02 04:17



Bookmark and Share


  Stefan Höglund
Du har fattat detta med poesi och vara en betraktare som gör människor synliga.
2010-07-02
  > Nästa text
< Föregående

NewBackwards
NewBackwards