vinden griper tag i gardinerna
som vänder sig inåt rummen
persienner nerdragna
fönstren har slagit ut

huden knoppas
och svetten hittar nästan ut

det är vattnet som låter oss andas


och du säger



”skilj mig från ytan
jag vill nå djupare
din tystnad skaver
skölj över mig
låt det droppa, stänkas
låt inte din styrka mattas
låt inte hettan besegra oss

jag behöver dig
här
jag behöver dig här, här…”