mumla
min lilla humla
flyg fjäril, fly
regndroppar, så tunga
faller, i mitt nät

om månen ännu lyser,
är själen tung som sten,
marken hård för fötter
och mina händers brustna ben

darrar över kroppen,
som rister tunn och trött,
glöder, glittrar än en gnista,
där masugn lyser rött

så flyg min ängslan fly,
när jag skakande skälver,
när natten smygande, drar förbi,
inför gastarnas jämrande skri

blottar jag en flaskhals
kluven klar att rista,
för namn och ed, tusental
i de hädangångnas lista

manad att åter glömma,
sjunger jag min sång,
om tidlöst land och saknad,
om allt som fanns en gång