Som en okänd & tyst snöflinga
kommer jag fortsätta landa i ditt hår

Likt en idiot viska ditt okända namn i kudden
Som blivit uttorkad & förvandlats till salt alltför länge sedan

jag forsätter vandra på vägen
som döpts till ensamhet
Med livlösa statyer jämns
Livets syn

Du har blekt mitt hjärta vitt
Bräcklig, tyst & svag
Ty jag är en pulveriserad tår