Jag har så svårt att vara trygg i mig själv
Kanske för att jag inte vet
Vem jag är

Kanske för att jag låter er
Slå sönder mina stjärnor
Och kasta dem på mig

Jag står bara och ser på
När stjärnbitar far in i min atmosfär
Och gör kratrar på min yta

Om jag varit gjord av glas
Hade jag varit full av sprickor
Glassplitter hade fallit i alla mina spår

Du hade fått glassplitter i fötterna
Och du hade märkt
Att jag har ont

Men jag är bara full av tomma hål
En tom känsla av uppgivenhet
Som inte syns, inte märks

Jag tror att jag äter upp mig själv
Inifrån
Med självförakt

Kanske slår jag sönder
de flesta
Stjärnorna själv?

Kanske har jag gjort
Mig själv
Mest illa

Jag är så rädd
För att råka vara
På ett sätt du inte tycker om

Att jag har slutat
Vara
Helt