Jag har så
fruktansvärt litet att
göra. Så jag

vet rakt och
rent ut sagt
inte hur att

alls hinna med
allt det där
som inte i

någon högre eller
ens uttalad grad
behöver åstadkommas av

min hand, göras.
Kanske kommer det
en sådan dag.

Då jag skall
komma att förstå
mig på, som

spelets regler och
då skall det
genast framstå såsom

i ett förklarat
ljus för mig
att dela med

mig av till
andra hungrande, efter
koll på läget.



(Om bilden, som du kan se är jag nästan helt bakom, ja bakom bollen alltså. Man går inte säker någonstans i livet. Ofta är där någon som skall försöka väcka en till nya insikter och själv försöker man bara få sig en som lugn stund, om än i solens glans, viftandes sin mentala svans.)