Hon sitter på stengolvet, känner hur kylan tränger ända in till benen. Känner hur kylan tränger in i hennes hjärta. Känner den blöta skrovliga ytan under sina händer. Var är hon? Varför är hon här? Hon har kedjor runt anklarna. De skaver obekvämt och känns tunga. Hon tittar upp och ser sig omkring. Ett skarpt vitt ljus sprider sig i rummet. Rummet har tunga stenväggar och är helt cirkulärt, det är också helt utan Dörrar eller fönster. Stenarna på väggen är fulla med rivmärken och blodräster, det det ut som om någon eller snarare många har försökt klösa sig ut i panik. Blicken fortsätter uppåt. Väggarna fortsätter och fortsätter, de är så höga att hon inte kan se något tak. Det är fruktansvärt kallt. Hon kurar ihop sig i fosterställning och sätter sig mot väggen och börjar gunga fram och tillbaka i självtröst. Hon hör ett svagt tjutande. Hon vet inte vad hon ska göra. Hon provar ett rop på hjälp. Inget händer hon försöker ytterligare en gång så högt hon kan. Fortfarande ingen respons. Inerst inne trodde hon väll heller inte att hon skulle få någon hjälp. Det är onekligen någon som har satt henne här. Tjutandet har ökat i volym, det ökar hela tiden, långsamt, långsamt. Det tär på henne och hon skriker bara för att inte höra ljudet. Det hörs ändå. Hon ställer sig upp och börjar vanka av och ann, bara för att ha något att göra, något annat att tänka på, men hela tiden det höga tjutandet som bara blir högre och högre, det börjar göra ont i hennes öron och huvud. Hon håller hör öronen och skriker igen, inget hjälper... hon faller på knä och gråter och fortfarande ökar volymen. Det tjuter så högt och det gör så ont... Hon måste ut här i från... Hon börjar känna på väggarna finns det någon lös sten? finns det någon stans man kan klättra upp? Hon måste ut, hon måste bort... nu... Paniken börjar sätta in på allvar, hon står inte ut längre, volymen har blivit oumbärlig, nästan förlamande. Hon slänger sig mot väggarna klöser och sliter gör allt för att komma där ifrån... det gör så ont.... Hon blöder om händer och fötter har blåmärken över hela kroppen. Hon kan inget göra hon kommer ingenstans och volymen fortsätter att öka. Hon skriker och gråter, ljudet är nu så högt att hon inte ens hör sig själv. Det börjar rinna blod ifrån ögon och öron. Något inne henne spricker och hon Faller livlös till marken. Ljudet tystnar...


Hon sitter på stengolvet, känner hur kylan tränger ända in till benen. Känner hur kylan tränger in i hennes hjärta......