det knäpper i markerna
värmen stryker varsamt undan tjälens rimfrostblad
i rotvältans inre gnager skogsmus nötigt ekorrsgömsle
rådjurskiden bidar vaksamt lyssnande i gläntans närhet
där du stilla står spejande orörlighet i flyende minutiösa
oroligheter vakande moderlighet eoner av tåligtmod
trumvirveldunkar hängivet fastlagt skalbaggssköldar
genom spetsad näbb flaxar bortdöende vingars brummande
daggtunga humlar de sig till blomma frö blomma smakar nektar droppar till bladvilad soltorka där larven spår förpuppad vår

det knäpper i markerna
gristryne bökar i majsgrötsis hönan pickar på lustigt vis
letar gula korn under vattenhon som läcker står fast skälver
när oxen stampar och betäcker juvrigt råmande nigande ko
vildögda högbogade spända viltstängsel bågnande pilar
överhängande valv rosenbuskar bjuda intill bäckflöde
laxhoppslängtan gnistrande månskenshällar forsande stup
rörs rännilsrännor skummande när dina rakt nedstigande
ledbandsfästen tänjer muskelbärning i dina leende kindben

det knäpper i markerna
jaktspårsiver katter jagar rävalort bort urrevirshävden segrar lagrar skyndsamt uppätes i bodens förvaringsskjul du pickar trött fett ur svettigt vilande handsnidat hjul spår skymtar än du hinner vända hem mot ditt bo du springer lätt fjäderyr mätt det gnisslar när du löper över öppen tinande mark vinden är stark du söker ständigt skydd din brutna vinge gör dig brydd är ändå säker för vart hopp för dig vidare i ditt gatulopp sen står du så vid gärdestolpens fäste bligar mot ditt syndanäste är all så frid och fröjd när du sista skutten tar mot vindväld träda

det knäpper i markerna
du ser ner på allt som rör sig i lönndomsskugga hägrar
allt ditt öga beskådar flyktigt löper undan vinden rusar
vingar vilar ständigt redo slår så ner fångar vingklippt byte
i klor du vrider in fjäderdräkt pulserande nackat kött
du sliter biter sönder allt blod du dricker stänker utöver
gårdens gärdesgrind...

och en gryningsdag är åter över