Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Kanske har jag inga vänner direkt men jag har sällskap av en irriterande fluga i alla fall, varje gång jag sitter och skriver framför datorn. Texten är förstås ett försök att skriva dagbok, min doktor här på psyket uppmuntrar mig till just sån skit.


Det är inte mitt fel, jag är egentligen den hyggliga typen.




De säger jag är en ond och feg människa. Har just dödat grannens hund för att den ylade och gjorde mig halvt galen. Igår gick jag ut mitt i natten och satte ett tiotal bilar i brand samt några soptunnor i en villastad och sköt på paraboler med ett luftgevär som jag snott av en barnfamilj som jag våldgästade för några veckor sedan då de hade en liten födelsedagsfest i sin trädgård. Jag stack därifrån genom att stjäla deras nya BMW, som jag sedan krockade med mot en taxi som kom från andra hållet, efter att ha buskört med bilen i fel fil på riksvägen mellan Nyköping och Kalmar.

De säger att det började redan när jag var barn och ingen ville komma på min födelsedagsfest, då jag fick ett par skridskor i present. De var inte nya, vi har aldrig haft råd med nya prylar. Jag ärvde dem egentligen av en kusin. Men de dög åt mig. Under kommande match mot ett annat knattelag så blev jag knuffad in i sargen och hämnades i sista stund genom att hoppa upp och kasta mig med skridskorna före mot killens rygg. Det blev förstås till att åka ambulans till sjukhuset för honom, men han fick fan skylla sig själv det jävla aset.

Jag kommer att vara utomlands med familjen då polisen kommer för att förhöra mig. Vi åker till Spanien i morgon och där har jag varit förut. Vi kan tyvärr inte åka till samma ställe som förut eftersom jag hamnade i fel sällskap sist vi var där och det blev en del fylla och skadegörelse som de kallar det för. Men vad fan, något kul måste man ju få ha också även om man är bortrest på semester. Annars är det ju mest bussresor till en massa trista ställen tillsammans med kameratyngda turister eller att ligga och grisa ner stranden med de där andra dödkötten till drinkpimplande feta as.

Om jag bara kan dribbla bort min barnvakt som jag kallar personen som skall följa mig för vart steg jag tar från familjens trygga famn, så skall jag nog kunna se till att hitta på något kul också den här gången. Det har blivit litet svårare att sno folks bilar men robba en och annan knasboll på hans plånbok är inte vidare svårt. 'Oskyldiga' dumskallar stoppar den fortfarande på sig i höger bakficka fast det är absolut sämsta stället att ha det mesta värdefulla i livet på. En del av dem är till och med dumma nog att ha en liten lapp med koden på i plånboken som kreditkorten finns i.

Nu är det strax lunch och jag har den där retfullt odrägliga typen i hasorna även här hemma, men bara tills jag gått och lagt mig i tid och låtsas sova. Ikväll får jag nog ta det lilla lugna. Men vem vet, kanske börjar det dra i nerverna igen så jag bara måste få något gjort för att få styr på känslorna igen och kunna känna frihetens hetta sprida sig i kroppen igen. Konstigt är det, men varje gång jag gör något sådant som andra säkert skulle tycka var lätt kriminellt så rusar frihetens tåg genom kroppen på mig och allt känns som en enda stor och härlig fest.




Prosa (Fabel/Saga) av lodjuret/seglare VIP
Läst 323 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2010-11-27 16:20



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Kriminellt bra berättelse;)
2010-11-28

  peter markurth
gillade denna
2010-11-27
  > Nästa text
< Föregående

lodjuret/seglare
lodjuret/seglare VIP