Säg, vem var han

som satt så tyst

i skolbänken

med pannan lutad

i sin hand

och knivspetsen

som skar och skar

i bänkens mjuka trä?

Säg var det han

som hängde upp

en gråsvart katt

på skolans vind

och slog sin broder

med en påk

för att han alltid

undslapp stryk

när mor var arg

och far var full.

Säg var det han

som aldrig grät

som brände ner

en biograf

vars maskinist

var pedofil

och hittades

bland resterna

om morgonen

den gråa dag

då han försvann.

Och var det han

som sen flöt upp

vid hopptornet

trots kullersten

i fickorna?

I ensamhet

och hemlighet

han gravsattes igår.

Då fälldes ingen tår.