Om jag blott fick leva
genom dig
då du kommer älskandes mig
längs vägen

du skänker mig
dina leende läppar
dina leende ögon
och jag smakar av dig
som kocken smakar av såsen

men ändå vet jag
innerst inne
det är inte för evigt
jag skall äta dina ögons lyster
jag skall dricka din kärleks droppar

sörplandes genom ett sugrör
kan jag åter komma att ta in dem
genom minnenas långa korridor
först på ålderns höst