Konstruktioner och modeller
stenen vi rullar upp för berget
ska den rasa ner igen nu
eller om hundra år?
Vi samlar oss
som barn på en skolgård
och bestämmer
vilka som får vara med i vår hemliga klubb

Korta andetag
korta tankar
vassa som papper
en droppe blod
ett kilo kött
offer till Gud
om du dödar ditt barn
så kan du älska
ett tag till
bara lite till
såklart
hur skulle det annars vara?
Visst är det lustigt
att allt vi gör
inte spelar någon roll
inte gör någon nöjd
inte skapar rättvisa
fast vi egentligen kan det?
Det är bara oss det är fel på
våra tankar
som senila fångväktare
i ett fängelse alla glömt
står vi redo
och hoppas
att det blir bra tillslut
att våra fångar inte blir arga
när de inser att de aldrig ska få
allt vi har lovat
allt vi har
för det är vårt

Vi klamrar oss fast vid något
vad som helst
som gör att livet inte verkar så
konstigt
som gör att alla frågor verkar så
dumma
sen ett recept av regelbundet ingenting
som medicin mot all dumhet
och vi tycker inte längre det är det minsta märkligt
att vissa dör av svält
och andra av fetma
för vem ska vi slåss mot nu
vem kan vi tävla mot
om inte varandra?
moral är subjektiv
en konstruktion i våra hjärnor
rikedom är absolut
vi klarar oss alltid
tills vi inte gör det
Har vi tur behöver vi aldrig bry oss
om inte kommer ingen annan att göra det heller