Ljuset kryper sakta undan och övergår till mörker
Borta är alla ljud av glada och trötta människor som diskuterat allt från rasism till sniglar

Kvar sitter endast du och jag, men ingen av oss yttrar ett ord.
Du ligger i min famn och får mig utan att du vet om det, känna mig hel igen

En öm omfamning, en arm som sakta smeks, ingen av oss tänker på tiden som rinner iväg

Våra blickar möts och våra huvuden rör sig sakta tills läpparna möts. Så mjukt, så ömt men samtidigt så passionerat

Tankarna står stilla men klockan går och det blir dags att gå för att få lite sömn. Men utanför våra salar tar det stopp, ingen av oss vill skiljas åt

Vi står och håller om varandra, ingen säger fortfarande någonting. Inom mig sprids en värme som jag trodde var förlorad sedan länge

En godnattkyss och vi går åt varsitt håll

Tycker det är ironiskt att jag i en så kall del av landet ska träffa en så pass varm person. Varför kunde jag inte träffat dig här?

En lång resa hem och det är du som finns i mina tankar

Jag vet inte vad jag känner och definitivt inte vad du känner. Allt jag vet är att jag vill träffa dig igen