för vinden lekte rövare med mitt hår och jag föll ner på en sten,
inget var så verkligt som då
i myllret på storgatan bland apor i armanikostymer
och vi sparkade för att slippa slå
de
25 åriga barnen
som aldrig accepterade, som istället snällt utåtagerade,
visade könet för vem helst som kände sig tappad
och insöp bekräftelse.
de började på middagar,
vinet ljöd och diskussioner med plötsligt funnen rymd.
där orden blev märgsaft och stunden var fångad.
alla höjer glasen, för att önska sig en låtsasvän
vi socialiserar på kvarterskrogar och svartdiskotek
lokaler klädda i urin
trasiga människor mellan fyra väggar och en flaska lycka
som inte önskade sig mer än att vara
ett kort i någons plånbok
men som istället klädda med
händer och bidrag rinnandes
ut över glömda drömmar
bara blev ett övertatuerat namn på någons hud
vår värld att nyttja
vår sanning att le åt
våra händer så långt ifrån
vår kväll som om den vore vår sista
vi ses där!
där vi bara är ett personnummer på en slip