tystnaden är brutal, och jag kan känna min puls som tecken på nuets närvaro,
det är fuktigt, varmt och jag finner mig mitt i tankar på en liten pojke som längtar efter sin pappa, skymningens ljus dröjer sig kvar som sötman i en efterlängtad kyss.

melankoli är som en blöt filt en varm sommar dag, tung men svalkande, att reflektera över vad som gör mig till den jag är, vilken känsla av övergivenhet, eller tillgivenhet har färgat mina solnedgångar, eller varit dimman i mina kalla morgnar.

jag vill bli gammal, jag vill se tillbaka och njuta av tanken på ett liv som varit fullt av äventyr, är inte min upplevelse värd mer än den sekund den hände, den brännande millisekund då du kastade omkull min värld och drog min själ in i paradiset.

min hud vibrerar av kvarvarande känslan av din elektriska beröring, mina celler minns din lust, så vill jag leva varje dag.