Tondöv lättfångat
byte tornsvalans klagan
dränks av kyrkklockan
livets följeslagare
klämtar från födsel till död

ekar dag som natt
tornugglan vakar spejar
över land och stad
gömd i skuggorna hämtar
livet kraft för en ny dag

utslagen under
bar himmel ser morgonen
an stjärnornas brus
inget för en lomhörd som
slocknat efter nattens rus

de döda tystnar
solen rodnar skamset på
väg upp i väst ty
smyglyssna på döda när
de har sin efterfest hör

bara natten till
rofyllda dagar vilar
de skenheliga
i skydd av dova klanger
får livsandarna nytt liv

tornets strävan mot
himlen vår tro på och hopp
om ett evigt liv
gör oss blinda döva för
att natten har eget liv

tornugglan jagar
för att leva natten är
hans gyllene dag
när vi sover vakar han
otröttligt in nästa dag