Bredbent , de kan man vara av många orsaker.
Som femåring stod jag bredbent mitt på landsvägen ,och storgrinade...kunde inte röra mej ur fläcken.Jag hade fått nya strumpor,hemstickade yllestrumpor.
Jag grät alltid och protesterade när jag på vintern skulle ha yllestrumpor...men dessa var värst,när dom var nya.
Mamma bad mej att jag skulle gå över landsvägen och hämta mjölkkrukan...de var ju ingen fara för på den tiden för gick de inte många bilar.
Hur som helst blev jag stående mitt på vägen,kunde inte ta ett steg...för de stacks så förfärligt.Där stod jag till min mamma kom och hämtade mej,hon fick bära mej in.Efter de så slapp jag dom allra värsta stickiga...dom blev ju lite bättre när dom var tvättad några gånger...men hu så hemskt
Än i dag tål jag inte en endaste % ylle i mina kläder.

Maj-Lis