Gabriella hade röjt upp i dödsboet efter sin morbror Erik. Sorterat och kastat efter bästa förmåga. Av någon anledning kom Eriks mobil hem till Gabriella och hennes man Paul. Gabriella la upp telefonen i köksskåpet för diverse och hade i åtanke att den kanske kunde behövas någon gång. Morbror Erik hade haft ett abonnemang på telefonen, vilket Gabriella hade sagt upp direkt efter dödsfallet, men telefonen skulle gå bra att använda med ett kontantkort.

Det gick några veckor. Paul var ute och åkte med en god vän, då hans mobil ringer. Något förvånad läser han "Erik mobil ringer" som presentation..Han trodde i den stunden att Gabriella nog lämnat iväg den gamla telefonen till yngste sonen, en storförbrukare av mobiler, och att det var han som försökte komma i kontakt. Han svarar, men kan bara höra ett svagt "hallå".

När han kommer hem, berättar han om samtalet för Gabriella, som visar att den gamla mobilen ligger kvar i köksskåpet.
Paul går och grunnar på detta några dagar och känner att han måste berätta det för sin dotter Tina, som bor i en äldre villa, tillsammans med sin man Edvard och dotter My.

Paul ringer till Tina, som svarar i husets fasta telefon, och hon hinner, efter att ha hört historien, säga "ja, det är inte allt man förstår"...
Då bröts samtalet. Det blev strömavbrott hos Tina, som för övrigt, är ensam hemma. Hon går ned för den trånga, mörka källartrappan, för att ha möjlighet att slå på jordfelsbrytaren. Den går inte att rubba. Hon försöker att ringa på sin mobil till Edvard. Han svarar inte - istället låter det som att det blåser. Hon försöker ännu en gång att ringa - med samma resultat. Då tar hon tag i jordfelsbrytaren. Nu är det inga som helst problem att röra den, och strömmen är tillbaka.

När Edvard kom hem, talade Tina naturligtvis om sina försök att ringa honom. Edvard tog upp sin mobil. Där fanns inga missade samtal.