intill livslågans härd

där trasighet blir liv

blir visionsbäraren

åter en visions profet

där är ingen fullärd

där andas alternativ

där blir jag fanbäraren

andas in kärlekens klarhet

intill livslågans epicentrum

blir skönheten en hänryckning

livsträdets sav blir fontänljus

rot av skörhet växer sig stark

där finns inget dystert väntrum

där smakas honungens utsmyckning

utan gårdagen minnen och bakrus

där går Vi två in i livets räddande Ark

intill livsljusets flämtande låga

bärs Vi fram som En kärleks gåva

Vi imploderas i kärlekens triader

livets vind viskar sitt korsdrag

tidlösheten tar vid utan att fråga

Vi smälter samman till en supernova

så exploderar lågan i kaskader

så änglar ryser av välbehag

intill livslågans underbara härd....

kb