Destillatet av sand är sand

jag är slav i mitt eget inre -

springer med servetter och skedar
till de fattigas bankett i min huvudskål

huvudgäst är doktorn
som analyserade mitt ord och förstod
att det inte handlade om honom

jag hade glömt hans torra flöden
tills någon beskrev dem för mig

jag kände igen hans hand

vi simmade torrsim på Kolmården

delfinernas befriade andetag sade oss
att tusen viljor inte kan lyssna till den dödes tankar 

Kolmårdens inburade djurskötare
kastar småsten på immigranterna
som skrattar åt deras imitationer av anständighet