bygger slingrande stigar av tid
varsom marken tillåter

ditt hjärta är knappt levande
stannar tid

så att du kan gå
obemärkt förbi


från taken syns
en liten människas strävan

gryningen är den bästa tiden
att beskåda dem


jag är där nu när jag inte drömmer
skapar distans till självmedvetenheten

klarar så att att gå
göra det jag ska