Nu klipper rosen sina väldiga vingar
Och bjuder sin sötma för livets ljus
Nu upp till tanken sig måsen svingar
För att dricka en slurk ur kärlekens krus

Nu dansar en kristall på tungans spets
Nu vägs ett beslut på gnistrande våg
Nu bryter förnuftet den sista krets
Som tätt under ytan så trånande låg