här är aldrig någon hemma
jag är född i en tvättstuga

det finns väl ingen sorg
om jag säger att sorgen inte finns 

något slokar, något slår
jag lider av organsvikt

det är det, som är så synd 

inte Napoleonbakelse, inte kaffe eller Songes
inte ens ett 'hej'

hinnan brister inte vad än man gör
hur man än sliter och drager och sågar

allt är som det var innan jag kom

och jag tänker,
att det är ett Mästerverk världen behöver

men när ska jag få tid till det -
man måste ju leva -