i mörkaste natten sprang jag barfota bort

törstande efter vatten som en sårad hjort

skrämd till tystnad gömde jag min själ

fruktans orm högg mig hårt i min häl

giftet spred sig likt den svartaste mamba

mitt blod och började svida och hamra

tankarna suddades ut till en sörjig massa

då hörde jag plötsligt hur någon stilla tassa

kom inte hit ropade jag jag är besmittad

även fast jag egentligen ville bli hittad

visste inte hur länge jag legat där sårad

dagar nätter år min tid är grymt fårad

men just i denna stjärnklara åderlåtna natt

viskade någon kärleksfullt fridfullt och glatt

nu är du hittad du som var så försvunnen

du som föraktades kastad ner i brunnen

av bröder och systrar födda i hades gårdar

de som inte vet hur man tröstar och vårdar

du var omgiven av lejon  eldsprutande drakar

tungor av skarpa svärd som alltid övervakar

men Jag Gud över himmel och jord sträcke sig Min ära

Jag såg dig där du bar din smärta ångest och vanära

ditt rop  nådde Min himmelska boning och Mitt öra

keruben gjorde sig redo att Mig till dig åter få föra

så kom här mitt barn under mina vingars skugga

Jag är din tillflykt här kan ingen dig såra eller hugga

stanna här tills det onda är borta dragit förbi

låt Mig förbinda såren och fylla dig med liv

jag kröp fram ur min gömma grät ut i natten min sång

hjärtligen har jag Dig kär Herre min starhets källsprång

min Gud min klippa mitt bergfäste mitt värn och borg

Du for på keruben och flög för att trösta mig i min sorg

ja du låter min lampa åter brinna rent och klart

Herren min Gud gör mitt mörker ljust och underbart

Guds väg är ostrafflig HERRENS tal är luttrat ja rent

en sköld är Du för alla som tar sin tillflykt till Dig om än sent

en sköld är Du för alla som tar sin tillflykt till Dig om än timmen är sen....

KB