Han sökte världen runt

efter meningen med livet

och fann det vid sin egen förstutrapp.

"Så allt var bara strunt

och även överdrivet,

ett intellektets grova bottennapp"



Så satte han sig tyst

i gungstolen av sälg

som alltid var hans plats där på verandan.

"Tänk, allt var blott till lyst,

som en handblåst glasbutelj,

fast tom", sa han. Och sen gav han upp andan.