Det är av vital vikt att ha rätt skor
på sig under en brandövning. Jag
har varit med om några stycken
så jag vet. Jag har bara tre gånger
i mitt liv behövt hoppa ut från ett
brinnande hus. Men jag har alltid
haft tid på mig att ta på mig skorna
först. Första gången hade jag svårt
att hitta dem och ett tag såg det ut
som om jag glömt bort hur man
knyter snören och gör en fin rosett
som det visst ibland kallas för när
man slår in paket. Det faktum att
det kan ta tid att hitta skorna och
sedan måste öda tid på att knyta
skornas snören har fått mig inse
betydelsen av skor utan snören.
Att göra ett vackert uthopp eller
ens att landa snyggt i gräset samt
buskarna eller på bara asfalten har
ingenting med saken att göra. Det
hänger helt och hållet på att man
har skorna på sig. Bästa sättet att
öva är förstås att befinna sig i ett
brinnande hus och inte för högt upp
i det heller. Är du vig nog kan du
kanske klänga från balkong till
balkong om huset alls har balkonger.
De enda hus i vårt land som möjligen
har brandstegar är villor och vem
sjutton behöver en brandstege i ett
hus med bara två våningar och
dessutom en trolig altan placerad
bara ett par meter ovanför marken?
Man kan hoppa på alla möjliga sätt
när väl skorna bara sitter på. Ett av
de bättre sätten är att hänga i något
med armar och händer så att resan
ner till jorden förkortas i bästa möjliga
mån. Det bästa är kanske att bo i
markplanet. Då hinner man såväl knyta
skorna som ta sig ut genom någon dörr
eller ett fönster, om de nu inte är
försedda med galler förstås, för
inbrottsrisken. Jag föredrar att bo i
markplan med gallerförsedda fönster
och så kallat polislås. Det kändes helt
rätt när jag flyttade in eftersom jag
tröttnat på att hoppa. Eftersom jag har
skor utan snören numera skulle jag
säkert hinna med att dricka ett glas
mjölk eller två innan jag brann inne.
Förutsatt att jag först har mjölken i
två glas i vardagsrummet och att
branden startar i hallen eller i köket.
Men om det är trapphuset som är
rökfyllt klarar jag mig ut, vilket
visserligen innebär en språngmarsch
genom trädgården. Där nödgas jag
då att trampa ner rabatten, men det
är som det är, något måste ibland offras.
Igår såg jag två program på teve.
Det ena var "Morden i Midsomer" och
det andra var navy cis. Först var det
någon som sade som replik i Midsomer
'Det är svårt att göra en omelett utan
att knäcka några ägg' fast på engelska
då, den engelska versionen är säkert
orginalet. Sedan någon timme senare
eller så var där samma replik i den där
teveserien om folk som löser olika fall
genom att kolla skonummer och storleken
på kulan. Så jag antar att det är så det är.
Har du en trädgård som du måste springa
igenom för att ta dig ur ett brinnande hus
så tveka inte. Vad gör det att du ägnat de
senaste tre åren med att vårda dina
rabatter. De enda rabatter jag bryr mig
om att ta vård om är de jag hittar i mitt
lokala snabbköp. Jo, jag vet. Jag kom ifrån
ämnet en smula där. Howard Hughes drog
sig aldrig för att knäcka några ägg, oavsett
han ville ha en omelett eller inte.
Förmodligen ville han bara se hur de tog
sig ut från insidan. Den där spanske
konstnären Dali, Salvador med två snipiga
mustascher. Han målade ägg med en
människa inuti. Ägget var elastiskt så man
kunde se hur människan inuti försökte
sig på att ta sig ut ur det. Men utöver att
det kan vara svårt att ta sig ut ur ett
elastiskt ägg kan det ju vara ännu mycket
svårare att ta sig ut en målning. En naken
människa har sällan eller aldrig några skor
på sig, möjligen strumpor eller en t-shirt.
Om du sett någon sitta och studera andras
skor, från första parkett och en uteservering
någon solig sommardag strax före regn.
Då kan det ha varit jag. Jag kan aldrig låta
bli att gå med snoken mot marken och
granska folks skor. En del tar det kanske
för blyghet eller illa självförtroende. Men
för mig som nästan alltid annars har huvudet
i det blå eller för den delen under armen
så är det ett rent nöje att vanligtvis studera
vad folk väljer att ha på fötterna. Att man
ibland eller i vissa kretsar kallar rikedom
och förmögenhet, att vara på grön kvist, för
att ha på fötterna. Ja, se det är ju en sak
helt för sig. Men när det kommer till skor
finns det även ett talessätt "Visa mig vad
du har på fötterna, och jag skall berätta
för dig vem du är". Vad då berätta för mig
vem jag är? Jag är den jag är och olika
tillfällen kräver olika slags skor. Det bästa
vid en brand är skor som inte genast
fattar eld själva i första taget. Skor av
tyg, nylon eller gummi är överlägset det
sämsta att ta på sig. Tror du en brandman
har tygskor med snören kanske? Möjligen
på fritiden, bara aldrig i närheten av eld.
Här höll jag på att glömma antyda vad en
brandsläckare och en brandvarnare har
för betydelse i ett hem. Stor betydelse.