Stjärnorna tänds i nattens mörker.
I tystad så finns dom där och lyser.
Aldrig med min hand kan jag röra deras ljus.
Jag bara beundrar det från min plats här, just nu.

Vi lever på en plats som inte har något slut.
Jag stirrar mot en gräns som inte alls finns till.
Med handen mot mitt bröst känner jag hjärtats slag.
Och just då känner jag, att allting kommer gå bra.