Utanför fönstret är allting svart
Det trycker mot rutan och kallar sig natt
Tåget det skakar och tiden den går
Men aldrig känns det som närmare mitt mål

Luften är varm och tystnaden djup
Andetagen jag tar kväver mig svagt
Sätet det skaver och kinderna torkar
Fast mellan två världar där jag inte vill vara