Mina trumhinnor

skriker

för att överösta ljudet,

av tåget

som stannar,

järn mot järn

svider.

Mitt hjärta

ropar

och springer efter dig.

Mina händer

släpper taget

om den ända värmen som fanns

för mig

i ditt ansikte.

Mina ögon

dom drunknar

medan kinderna frostar.

Min själ,

den rostar.