Så, säg! Jag vägrar fortsatt att beveka!

Förstå att det är ren cynism att tveka

och ge mig ditt besked så rakt du kan.

Jag skall försöka ta det som en man.

Men skona mig från bilder alltför bjärta.

Det tär blott på ett redan sargat hjärta

som sent omsider vill uppleva frid.

Så stanna klockan, underordna tid

till det som verkar förbestämt att hända.

Tänk, tillvaron kan liknas vid en slända

som njuter av sin snålt utmätta dag

och lämnar den med sorgset välbehag.

Svälj din förtret allt får likväl sin ända

och le åt jämförelsen med en slända.