Jag gick in i den berömda väggen för lite över 2 år sedan. Med denna dikt försöker jag beskriva min upplevelse av detta och vad jag fått lov att lära mig. En god vän till mig förklarade för mig om och om igen, när jag berättade om det som tyngde mig mest
Lägger det i en ask med lock
Tankar
ping pong
ping pong ping pong
som små bollar dom studsar
det går fortare
dom blir fler
ping pong ping pong ping pong
Rastlöshet
fylla ut all ledig tid så jag slipper tänka
Lite sömn
ingen matlust
kaffe kaffe kaffe
Tankarna kommer ändå
Finns inte plats för en tanke till
men på något sätt så blir det ändå fler
ping pong ljudet ekar
jag kan inte tänka
vad är det jag tänker
mina vänner försöker få mig att lyssna
Jag hör inte för ljudet av tankar överröstar dom
KRACH!!!!
Apatisk
Söker läkarhjälp
Sakta
Sakta
börjar jag förstå
sakta
sakta börjar
jag kunna lyssna
Börjar plocka bollar en efter en
beskådar
känner
klämmer
Vad är detta för tanke
Vad ger den mig för känsla
Vad kan jag göra åt den
Kan jag göra det nu
Sorterar
strukturerar
och lägger vissa bollar i en ask med lock
den asken ska jag ta fram när tiden är inne
tankarna blir mindre många
ping pong ljudet blir tystare och lugnare
Än är jag inte där
men jag blickar framåt
jag ser mitt mål tydligt och klart
dit ska jag
än fast vägen dit
är slingrig och hal