Jag avskyr verkligen poesi.
Den får mig bara att alltför väl förstå
vilken lång väg jag ännu har att gå
för att själv komma fram till det hägrande målet.

Poesin är som en oas för ögonen
på den vilken vandrar genom livet
likt en i öknen
överlevande flykting från verkligheten.