du är som skogens fågelsång i maj
som urmoderhavets böljegång
som ängshödoft

sådan är du min älskade
sådan minns jag dig den dag jag dör
sådan är du än
när jag förlorar mig i slingorna av ditt hår
och nuddar läppar som jag inte når

ditt skratt som ett klingande eko
från en dröm i otänkbar dimension
oh, jag minns en viskning vid mitt öra
från åren då jag var ung

och bara nuddade
inte vågade röra
det gudomliga