Det oundvikliga
drar mig emot
slutet av en saga
som aldrig varit min att berätta

Ett hål
väntar
hungrig
att få
svälja
det senaste
offret

Kompassen snurrar runt
det är mörkt
och jag hittar inte
ljuset till mina innersta tankar

men
stegen
blir lätta
när jag förlikas
med vad jag alltid
vetat vara mitt öde


Det svarta hålet känns plötsligt som min vän