Två gamla vänner som inte setts på några år ses plötsligt i gott samspråk med varandra av en förbipasserande katt.
Den skulle mycket väl ha kunnat stanna för att lyssna, men har ett eller annat för dagen och stunden brådskande ärende att ta itu med och missar därför följande dialog, där den ene plötsligt något höjer rösten.
- Jag har tappat förtroendet helt för dagens politiker. Frågan är väl om de någonsin tänker på någon annan än sig själva.
- Precis. Jag håller med dej. En del politiker skulle jag inte tända eld på ens om de låg på gatan i sitt eget piss.
- Menar du verkligen det?
- Ja, för fan!
- Så du menar inte tvärtom då?
- Nej. Jag ligger aldrig på gatan i mitt eget piss.